Israelsmissionen 2015 – planer, visioner och utmaningar

Andreas Johansson är Den Norske Israelsmisjons representant i Israel. Han bor med sin familj i Haifa. Här skriver han om arbetet i Israel och de utmaningar man stå i just nu. Vill du ge en gåva till detta mycket viktiga arbete, så sätt in din gåva på Källans plusgiro och skriv ”Israelsmission”.

Norska Israelsmissionen arbetar i Israel i många olika konstellationer. Ibland är vi direkt involverade och sitter med det legala ansvaret, ibland bidrar vi med resurser till andra organisationer. Ibland arbetar vi ensamma, men för det mesta samarbetar vi med andra israelsorganisationer.

Norska Israelsmissionen har valt att arbeta långsiktigt och förplikta sig för långa perioder. Därför är många av planerna och visionerna de samma flera år i sträck. Att bygga upp församlingar och institutioner tar tid – särskilt i Israel. Det är så mycket förtroende som har raserats efter två millenier med ersättningsteologi och anti-judaism från kyrkans sida. Därför är det viktigt att inte kasta om planerna för ofta. Trofasthet är viktigt.

Beit Eliahu församling har platsproblem. Kyrksalen är full nästan varje sabbat med människor av de mest skiftande etniska, kulturella, språkliga och teologiska bakgrunder. Ett lyxproblem kanske, men det är dags att tänka på att antingen bygga ut eller hålla två olika gudstjänster. När barnen går till sabbatsskolan ett stycke ut i gudstjänsten används totalt fem olika rum samtidigt. Många av ungdomarna går till individuella samtal och undervisning om vad det innebär att vara lärjunge. Ju mer brokig bakgrunden är, desto flera saker att samtala om och be över. Beit Eliahu församling är självständig sedan många år tillbaka, men Norska Israelsmissionen bidrar fortfarande med ganska stora belopp i ekonomiskt stöd.

Musallaha i Jerusalem är en försoningsorganisation mellan israeler och araber. Mycket av idén handlar om att arrangera läger på neutral mark, antingen i utlandet eller ute i öknen, och att öva sig på att bygga förtroende för varandra. De allra flesta messianska församlingar har kontakt med arabiskatalande församlingar och många ledare känner varandra och har ett bra förhållande. Ingen som tror på Jesus är emot försoning. Ändå kan det finnas behov av att bearbeta den politiska och teologiska konflikten.

Från Norska Israelsmissionens sida har vi sett mer och mer att ersättningsteologin är en utmaning här. Ersättningsteologin tolkar begreppet ”Israel” i Bibeln som att det gäller den hednakristna kyrkan, i varje fall när ”Israel” får en välsignelse. Både Väst- och Östkyrkan har ofta drivit en ”bestraffande ersättningsteologi”; när det står ”Israel” i Bibeln och det handlar om att Gud straffar, så har man tolkat att det gäller det judiska folket. Konsekvensen av bibelläsningen blir fort att de hednakristna ska välsignas och det judiska folket bestraffas (jfr t.ex. Johannes Chrysostomos). En lite mildare variant av ersättningsteologin är att man säger att eftersom det etniska Israel var olydigt, så är israelsfolket inte längre utvalt. Utkorelsen och löftena har flyttats över till hednafolken.

Många av de palestinska historiska kyrkorna är präglade av ersättningsteologin – och utmaningen blir då: Räcker det att vi alla tror på Jesus för att kunna verka och leva enhet, eller måste vi också hantera de teologiska skillnaderna för att försonas? För att kunna förstå vad frågan handlar om tror jag det är bra att reflektera över vilka kriterier som används i Sverige för att ekumenik och samarbete ska bedrivas mellan olika samfund och grupper. Hur överens måste man vara för att försonas? Hur överens måste man vara för att samarbeta tätt? Här är det mycket att be om för vi är osäkra på hur vi ska hantera dessa teologiska konflikter.

Verksamheten vid Caspari Center i Jerusalem består av två delar. I den internationella delen ska det arrangeras kurs i mars 2015 för teologiska studenter från Det Teologiske Menighetsfakultet (MF) i Oslo. På det viset bidrar Caspari till att framtida präster får kunskaper om trons judiska rötter och om dagens messianska judar. Caspari ger också ut tidskriften Mishkan och stödjer utgivningen av Journal for the Jesus Movement in its Jewish Setting.

I den nationella delen fortsätter seminarierna för sabbatskolelärare som hålles fyra gånger om året på hebreiska och ryska. Det produceras bibelundervisning på TV på ryska för den rysktalande delen av den messianska rörelsen i Israel. Dessa program används också i Östeuropa. Det arbetas med att ge förslag till hur messianska församlingar kan använda liturgi som tar vara på både den judiska identiteten och bekännelsen till Jesus Messias.

Immanuelskyrkan har genomgått en strukturförändring och den första delen av 2015 ska detta implementeras. Tre nya organisationer anslöt sig till de tre som redan var involverade och bildade ”Immanuel Ministries” (IM) för att ta ansvar för församlingens drift och det utåtriktade arbetet. Skötseln av byggnaderna – Den Helige Andes redskap – är Norska Israelsmissionens ansvar. Efter att bombrummet blir färdigt våren 2015 står många andra reparationer för tur. K-märkta byggnader kostar en del att hålla i ordning.

IM har fått ett par till i staben – från Finland, som ska fokusera mycket på samtal med människor. De ska ägna tid åt att förstärka den ”Öppna Kyrkan” på vardagar, eftersom flera tusen israeler kommer på besök varje år. En av de andra organisationerna som blev med i IM heter Jews for Jesus och de har erfarenhet från lärjungaskolor för att rusta både kommande ledare i församlingen och nya troende. Faktum är att också i år har Immanuelskyrkan fått uppleva människor med helt ny tro på Jesus. Vi ser också på vilka möjligheter vi har för att utvidga och nå ännu fler. Inte allt vi undersöker blir det något av, men arbete bland överlevare efter Förintelsen och arbete bland offer för trafficking och prostitution är områden vi undersöker.

Ebenezerhemmet är i det yttre som andra ålderdomshem. De gamla behöver mat och omvårdnad. Ändå är hemmet speciellt för det pratas hebreiska, arabiska, engelska och ryska om vartannat därinne, och kvalitén på omsorgen som ges i Jesu namn är hög. Då är det kanske ironiskt att det planeras stora tillbyggnader. En vårdavdelning behöver byggas för att de gamla inte ska behöva flytta ut när de blir för sjuka. Vi pratar om många miljoner shekel.

Machase i Jerusalem är precis det namnet betyder på hebreiska: en tillflykt. Ett kriscenter kan vi kalla det. Machase vill hjälpa dem som ingen annan hjälper antingen det nu är ensamstående etiopisk-judiska mödrar eller de som lider under våld i familjen. Ett resurshäfte om vad en församling ska göra när våld i familjen misstänks håller på att tryckas. Förintelsesöverlevare och familjer med vräkningsorder från lägenheten är andra grupper som kommer. Själavård och samtal hålls ofta. Mat och kläder delas ut. Det handlar om att visa Jesu kärlek till alla, och inte så sällan ges det möjligheter att berätta om Honom. Machase har just blivit tvunget att byta lokaler och just nu hyr de på obestämd tid hos en messiansk församling som heter Shemen Sasson.

Andreas Johansson

Biblisk förkunnelse sedan 1999